Varför ska man påbörja högskolestudier? Ett uppenbart svar är: för att man är intresserad av det. Undersökningar visar också att de allra flesta studenter uppger det som viktigaste skäl till varför de började plugga.
Ett annat svar är att högre studier är en investering, i ens framtida jobbmöjligheter och löneutveckling. Detta perspektiv framhävs tyvärr inte så ofta, trots att det ses som viktigt av studenter.
Att studera på högskola kan jämföras med att bygga ett hus: man bör planera byggandet väl innan man börjar, för det är inte bra att behöva ändra plan halvvägs igenom. Det är också bättre att bli klar med bygget på planerad tid, för varje extra dag som bygget tar är en dag man hade kunnat dra nytta av huset genom att bo i det. Naturligtvis bör man planera huset så som man själv vill att det ska se ut, men man bör även undersöka om området man bygger i verkar bra — innan man börjar bygga.

Sverige har näst högst medianålder för inträde i högre studier i OECD. Genomsnittsåldern för svenska studenter att ta examen är 29 år, och en utbildning som ska ta fyra år tar i genomsnitt sex år för svenska studenter att slutföra. Det är ett problem, både för studenterna och för samhället. För varje år examen skjuts upp kostar det individen i genomsnitt cirka 80 000 kr i disponibel livsinkomst, genom senare inträde i arbetslivet. (Den samhällsekonomiska kostnaden genom bortfall av skatteintäkter och annat är i samma storleksordning.) I vissa fall kan förlusten vara upp mot 250 000 kr. Dessutom är utbildningspremien, vad man tjänar på att utbilda sig, redan låg – näst lägst i Europa och inte ens hälften av OECD-genomsnittet.

Till detta ska läggas att 40 procent av svenska högskoleutbildade ångrar sitt val av utbildning, enligt en färsk undersökning från Manpower. Att inte göra ett genomtänkt val när man påbörjar sin utbildning kan leda till att man just ångrar sig, eller behöver byta utbildningsbana halvvägs igenom. Det kan jämföras med att ändra hela ritningen när huset är halvbyggt.
Att studera vid högskola bör betraktas som en investering som ska löna sig. Därför är det av vikt att utbildningspremien ökar, och att regeringens resurstilldelning ger incitament att slutföra sina studier i tid. Blivande studenter bör också ha tillgång till god information inför sina utbildningsval.
En bra utbildning som man är nöjd med är som ett välbyggt hus: det är en god investering som står sig länge.

Patrick Krassén, högskolepolitisk expert
Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation
Svenskt Näringsliv