Typiska studenter?

Civilingenjörsstudenten
Arash är 19 år och läser civilingenjörsprogrammet elektroteknik på KTH. Han bor hemma hos sina föräldrar och tar därför inget studielån. Han är på campus varje dag eftersom han dels har runt 20 timmar undervisning i veckan, dels behöver plugga en hel del på egen hand. Arash känner ibland att studietakten är för hög och att han har dåliga förkunskaper. Men han trivs bra med kurskamrat­erna och går ofta på tentapubar och andra sociala aktiviteter på högskolan. Efter examen hoppas han på ett jobb hos ett stort svenskt företag, som Ericsson, Volvo eller ABB. Trots att han är i början på sin utbildning funderar han därför redan på examensarbetet, för en fjärdedel av KTH:s civil­ingen­jör­er får första jobbet genom examensarbetet. Arash har precis som de flesta civilingenjörs­studenter läst flera kurser på engelska, vilket bara en fjärdedel av lärar- och vårdstudenterna gjort.

Lärarstudenten
Karin är 38 år och går på lärarprogrammet på Högskolan i Skövde, med sikte på att bli lärare i grundskolan inom naturvetenskap och matematik. Hon pluggar för att öka sina chanser på arbetsmarknaden snarare än för sin personliga utvecklings skull. Ändå tycker hon att utbildningen har fått henne att reflektera över sina värderingar. Karin bor tillsammans med sin man Marcel och deras döttrar Sophie och Isabelle. Ungefär var femte lärarstudent bor med två eller fler barn och var tionde med ett barn. Det är aningen färre än hos studenter som går vårdutbildningar, men ganska många fler än för studenter inom andra områden. Karin tycker ibland att det är lite väl lätt att bli godkänd på kurser. Hon är i stort sett nöjd med kurserna hon läser inom matematik och naturvetenskap, men skulle vilja läsa mer om sådant som konflikthantering och gruppdynamik.

Ekonomstudenten
Stefan är 22 år och läser ekonom­programmet på Mälardalens högskola. Han bor ensam i en studentlägenhet som kostar 3 400 kronor/månad. Fyra av tio studenter betalar mer än 3 000 kronor i månaden för sitt boende och en av fyra letar aktivt efter något billigare. Stefan jobbar extra på en banks kundtjänst. Han är också aktiv i kårens arbetsmarknadsutskott eftersom han tycker att utbildningen i sig inte erbjuder tillräckligt mycket kontakter med näringslivet. Stefan vill gärna läsa en termin utomlands, vilket nästan hälften av ekonom­studenterna är intresserade av. En tredjedel är också sugna på att arbeta utomlands efter utbildningen. Stefan känner sig ofta stressad och har svårt att somna flera kvällar i veckan. Risken finns att stressen kommer att finnas kvar även efter examen, för ekonom­studenter prioriterar en hög lön framför balans mellan arbetsliv och privatliv.

Humaniorastudenten
Tuva är 30 år och läser litteraturvetenskap på Göteborgs universitet. Hon studerar för sin personliga utvecklings och allmänbildnings skull. Bland humaniorastudenter är det åtta av tio som gör det, medan det bara är sex av tio bland lärarstudenter. Tuvas utbildning medför inte särskilt mycket grupparbeten, det är vanligare på tekniska utbildningar och på lärarutbildningar. Tuva har bara sju undervisningstimmar i veckan, åtta av tio humaniorastudenter har max tio timmar i veckan. Därför har hon gott om tid att arbeta extra. Tuva går på teater eller konsert minst en gång i månaden. Även läkar- och tandläkarstudenter har ett ganska stort kulturintresse, men bland övriga studentgrupper är det mindre än tio procent som går på konsert eller teater varje månad.

Sjuksköterskestudenten
Jelena är 24 år och går sjuksköterske­programmet på Högskolan i Jönköping. Hon studerar av den enkla anledningen att man inte kan bli sjuksköterska utan att ha gått utbildningen. Jelena ser ljust på sin framtid och tror att hon lätt kommer att få jobb. Det har hon antagligen rätt i, enligt Högskoleverkets prognoser kommer det vara ett underskott på sjuksköterskor de närmaste åren. Hon bor tillsammans med sin pojkvän Joakim i en hyresrätt, en boendeform som många av hennes kursare också har. Två av tre trivs i sin bostad, medan bara hälften av civil­ingenjörsstudenterna gör det. Som ungefär var tredje sjuksköterske­student tränar hon minst tre gånger i veckan, men de som utbildar sig till läkare eller tandläkare tränar faktiskt ännu mer.

Samhällsvetarstudenten
Anton är 28 år och går Europaprogrammet inriktning statsvetenskap på Södertörns högskola. Eftersom han bor i Stockholmstrakten har han ganska dyra levnadskostnader och hör till de 15 procent av studenterna som avstått från läkarbesök på grund av pengabrist. Anton tycker att studierna gjort att han utvecklats som människa, men att kraven ibland är för låga, en åsikt han delar med 21 procent av samhällsstudenterna. Anton går på restaurang, pub eller kafé en till två gånger i veckan. Studenterna inom samhällsvetenskap är de flitigaste uteätarna, en femtedel av alla studenter går inte ens ut en gång i månaden. Anton vill gärna jobba på Sida eller Utrikesdepartementet när han är klar, men han är nöjd bara han får ett jobb som motsvarar utbildningen. Tio procent av de nyexaminerade samhällsvetarna är nämligen öppet arbetslösa och av dem som jobbar har en fjärdedel jobb som inte motsvarar utbildningen.

Naturvetarstudenten
Anna är 25 år och läser ekologi på Umeå universitet. Hon ser utbildningen som en heltidssyssla och har både mycket schema­lagd tid och en hel del hemuppgifter. Fyra av tio student­er tycker däremot inte att deras studier sysselsätter dem på heltid, främst inom humaniora och samhälls­vetenskap. Anna har bra kontakt med sina lärare, var femte naturvetarstudent instämmer helt och hållet i det, medan inte ens var tionde lärarstudent gör det. För ett par år sedan var arbets­marknaden tuff för så kallade gröna biologer, men miljötrenden nu gör att det ser bättre ut. Ett annat problem för naturvetare är att arbetsgivarna inte känner till vad deras utbildningar innehåller. Anna är ett stort fan av Umeå IK och går på de flesta hemmamatcher. Därmed placerar hon sig i gruppen av studenter som går på idrotts­evenemang varje månad, vilket är ungefär var tionde student.

Juriststudenten
Isabelle är 21 år och går juristprogrammet på Lunds universitet. Hon bor i korridor, som en tiondel av studenterna. Isabelle jobbar extra i en klädaffär varannan helg. En tredjedel av de extrajobbande studenterna arbetar i genomsnitt mellan en och fyra timmar i veckan. Isabelle gillar sina korridorsgrannar, däremot tycker hon inte att stämningen på utbildningen är så jättebra. Naturvetar- och humaniora­studenter har bäst stämning bland studenterna, vård- och samhällsstudenter har sämst. Isabelle vet inte riktigt vad hon vill arbeta med efter examen. Å ena sidan är hon som de flesta juriststudenter lockad av internationella organisationer: FN, EU eller Amnesty, å andra sidan vet hon att de bästa juristlönerna finns hos advokatbyråer inriktade på affärsjuridik. När hon nu lägger mer än 30 timmar i veckan på utbildningen ska hon väl få lön för mödan?