Olika förkunskaper utmanar
Svenska studenter har sämre förkunskaper än tidigare, anser högskolelärarna. Men det behöver inte leda till att högskolorna sänker kraven.
Att nybörjarstudenter kan allt mindre och att det leder till sänkta krav på högskolan är ett påstående som har upprepats på senare år. Att mäta om dagens studenter verkligen kan mindre än gårdagens är dock svårt, eftersom diagnostiska prov är undantag snarare än regel på högskolan. I stället brukar man fråga lärarna.
I en undersökning Skolverket gjorde 2005 svarade mer än hälften av de tillfrågade 1 600 universitetslärarna att studenterna har sämre förkunskaper än på 1990-talet. Mest missnöjda var lärarna i humaniora, teknik och naturvetenskap. Och när Högskoleverket nyligen frågade 1 000 högskolelärare i fem olika ämnen om studenternas förkunskaper svarade mellan 60 och 80 procent av lärarna i biomedicin, datateknik, engelska och historia att förkunskaperna blivit sämre. Bland lärarna i socialt arbete tyckte tvärtom en majoritet att de förbättrats.
Enligt lärarna har matematik- och engelskkunskaperna försämrats, men framför allt förmågan att uttrycka sig skriftligt. Åsikten kommer också fram i många tidigare ämnesgranskningar som Högskoleverket har gjort.
Vad beror då de påstått sämre förkunskaperna på? Lärarna i Högskoleverkets rapport tar upp två faktorer. Dels ger dagens gymnasieskola eleverna mer varierande kunskaper än gårdagens, vilket leder till att större skillnader mellan nybörjarstudenterna. Dels har studentgruppen breddats och antagningskraven har sänkts när söktrycket sjunkit; fler studenter antas som har jämförelsevis sämre betyg och meriter. Nyligen kunde till exempel Dagens Nyheter berätta att behörighetskraven har sänkts på ett antal naturvetenskapliga utbildningar som ett sätt att få fler studenter.
– Förr var det en lite mer homogen studentgrupp, medan det i dag är en större spridning mellan studenterna, sammanfattar utredaren Henrik Holmquist på Högskoleverket.
Men samtidigt som lärarna alltså vittnar om tydligt sämre förkunskaper klarar studenterna att ta sina poäng ungefär lika bra som tidigare. Har högskolan alltså sänkt godkäntkraven? Nej, svarar en majoritet av lärarna som Högskoleverket har frågat. Samtidigt finns det lärare som vittnar om att tentor blivit mindre krävande och att andelen avancerad kurslitteratur och kurslitteratur på engelska har bantats.
Henrik Holmquist menar att ekvationen sämre förkunskaper–oförändrade studieresultat går ihop genom att högskolan har anpassats efter den nya studentgruppen.
– Lärarna uppger att man jobbar hårdare i början med att få upp studenterna till en godtagbar nivå. Man jobbar mer och prioriterar om.
Nya undervisnings- och examinationsformer, språkverkstäder med mera är andra exempel.
Nu är utmaningen för lärosätena att både kunna utmana de duktigaste studenterna och se till att de med svagare förkunskaper klarar sig igenom utbildningen, enligt Henrik Holmquist.
Finns resurserna för det?
– Lärosätena själva skulle nog säga att det är svårt att hitta dem, säger Henrik Holmquist.