Studentliv har pratat med fem olika högskolor om deras marknadsföring, skolans varumärke och den hårdnande konkurrensen. Samtliga lärosäten betonar vikten av att framöver bli mer synliga i sociala medier.
Umeå universitet har gått så långt att de helt slutat att köpa annonser i tryckta medier. I stället annonserar de främst på webben via MSN och Bilddagboken. De annonserar också på musiktjänsten Spotify, har videoklipp på Facebook och studenter som bildbloggar om sitt studentliv.
– Vi vill vara där ungdomar finns och de läser helt enkelt inte annonser i tidningar och bilagor. Vi har också en egen Facebooksida där vi försöker jobba med nyhetsflöden. Men vi har inte riktigt hittat formen, vilket jag tror är ganska typiskt för många universitet, säger Anna Holmström, områdesansvarig för utbildningskommunikation.
Precis som en rapport från Högskoleverket slår fast är det de mindre och medelstora högskolorna som har störst behov av att marknadsföra och profilera sig. Det är också de kommunerna som är mest angelägna att locka unga.
Umeå universitet har till exempel en mediebudget på omkring två miljoner varav kommunen satsar halva beloppet, medan Uppsala universitet bara lägger 200 000 kronor på annonsering. Annika Lundqvist, utbildningsinformatör på Uppsala universitet, förklarar att de inte har samma behov av marknadsföring.
– Vi har jättemycket gratis eftersom vi redan är ett välkänt äldre universitet och använder oss av den tradition vi har. De gamla anorna sätter sin prägel och vi arbetar hela tiden för att locka nationella studenter, säger hon.
Högskolorna har också börjat annonsera i lokala student- och kårtidningar för att på så sätt locka redan inskrivna studenter från andra studieorter. När Uppsala universitet arrangerade en utbildningsmässa om masterutbildningar annonserade de till exempel i flera andra kårtidningar än i den egna tidningen ERGO.
– Vi ansåg att mässan kunde vara av intresse även för andra studenter än våra egna. Vi brukar inte annonsera i kårtidningar men diskussionerna har kommit upp i samband med den ”nya” gruppen studenter, det vill säga presumtiva masterstudenter, säger Annika Lundqvist.
Men för Södertörns högskola, som bara funnits i tolv år, är det främsta syftet med marknadsföringen att potentiella studenter överhuvudtaget ska veta att högskolan existerar.
– Vårt problem är att vi är ganska okända och att kännedomen är låg. Så vi jobbar för att visa att vi finns och riktar oss främst till elever i Stockholm, säger informatören Charlotte Ekberg.
De skickar sin kurskatalog till alla som går tredje året på gymnasiet i Stockholmsområdet, annonserar i kollektivtrafiken för 570 000 kronor årligen och menar själva att deras kampanjer har ökat medvetenheten om lärosätet.
– Vi gör en undersökning bland gymnasieelever och har märkt ökad kännedom. Så visst har marknadsföringen gett effekt, säger Charlotte Ekberg.
Högskoleverkets rapport framhåller däremot det personliga mötet som den viktigaste faktorn för utbildningsval. Och Högskolan Dalarnas strategi är just att skolans studenter ska marknadsföra skolan genom att träffa gymnasieelever. De har i dag omkring 50 studentambassadörer som representerar skilda program och kurser.
– Främst vill vi skapa relationer med potentiella studenter. Att vara studentambassadör är som ett extrajobb och studenterna får omkring 90 kronor i timmen. De blir antingen rekommenderade av lärare eller söker själva. Intresset har varit jättestort och efter intervju väljer vi vilka som är lämpliga, säger Emma Norman, marknadsassistent på informationsavdelningen.
Studentliv gjorde 2007 en undersökning som visade att studenter själva tycker att det är viktigare att lärosätet ligger nära hemorten än att utbildningen har bra rykte. Men det gäller inte för utbildningar med en speciell inriktning, som till exempel läkarprogrammet. Karolinska institutet i Stockholm har till exempel ett så högt söktryck att marknadsföring egentligen inte behövs. De annonserar därför mer sparsamt och den största delen av deras budget går till distribution av utbildningskatalogen.
– Våra utbildningar har över lag ett bra söktryck så fokus är inte på att locka studenter utan att de som väljer att utbilda sig på KI ska vara välinformerade, förklarar utbildningsinformatören Emma Hägg.