Vad händer efter examen – om uppföljning

Vad blir jag efter min utbildning? Det är en fråga många studenter vill ha svar på. Därför är det viktigt att lärosätena följer upp gamla studenter efter examen. Och enligt en rapport från Riksrevisionen från förra året gör 29 av 39 lärosäten det i någon form. Men hur de gör det, vad de använder informationen till och hur resultatet presenteras varierar mycket. Eftersom fler och fler lärosäten satsar på att bygga upp alumninätverk är det troligt att de också kommer få bättre möjligheter till uppföljning.
Sveriges förenade studentkårer, SFS, inkluderar uppföljning i sin vision om den goda högskolan.
– Det är viktigt för att lärosätena ska kunna utveckla och förbättra utbildningen, säger ordförande Klas-Herman Lundgren.
Högskoleverket ger sedan 2003 årligen ut en rapport om hur många som har jobb ungefär ett år
efter examen. I den finns uppgifter för olika examina, men också för olika lärosäten. Där konstateras att skillnaderna mellan olika examensgrupper är mycket större än mellan olika lärosäten. Det spelar alltså större roll vad man studerar än var. De skillnader som ändå finns kan i hög grad förklaras med att arbetsmarknaden ser olika ut i olika regioner. Det finns flest jobb för högskoleutbildade i Stockholm-Uppsalaregionen.
Högskoleverkets nya system för kvalitetsgranskning ska sjösättas när regeringen kommer med sin kvalitets- och resursproposition i slutet av mars. I det nya systemet kommer förmodligen enkäter med tidigare studenter att utgöra en del. Men bland andra SFS och den fackliga organisationen TCO vill höja ett varningens finger.
– Man kan inte mäta kvaliteten på utbildningen efter hur många som får jobb efteråt. Det beror på många saker, till exempel socioekonomisk bakgrund, säger Klas-Herman Lundgren.

Några som kommit långt:

Handelshögskolan i Stockholm
Handelshögskolan i Stockholm hör till dem som kommit längst med sin uppföljning av tidigare studenter. De gör varje år en broschyr, ”Placement report”, där det står hur många av studenterna som fått jobb efter examen, inom vilken bransch och vad de har för lön. Man får till och med veta hur många timmar de jobbar en genomsnittlig vecka.
– Rapporten är en service till våra nuvarande och blivande studenter, så de får veta vilka branscher som är intressanta och vilken ingångslön de kan förvänta sig. Men den fungerar också som marknadsföring eftersom det gått väldigt bra för våra studenter, säger Carina Aspenberg, kommunikationsdirektör.
I den senaste rapporten hade 94 procent av studenterna fått jobb tre månader efter examen. Men om den siffran skulle sjunka till 80 procent eller liknande?
– Då skulle vi få stora skälvan! Saker händer ju med konjunkturen, men vi skulle så klart sätta oss och fundera på det.

...och journalistutbildningen på Göteborgs universitet
 Även journalistutbildningen på Göteborgs universitet har i flera år följt upp sina gamla studenter, två år efter examen och fem år efter examen. Delar av resultatet finns tillgängligt på institutionens hemsida.
– Det allra viktigaste var att vi ville ha koll på arbetsmarknaden för våra studenter. Men den ingår också i en metodkurs där studenterna får lära sig om statistik och statistiska metoder, förklarar Marina Ghersetti, lektor och ansvarig för undersökningen.
Hon tycker däremot inte att undersökningen är användbar i marknadsföringssyften, eftersom det inte finns några motsvarande siffror från andra journalistutbildningar att jämföra med.