När Studentliv hälsar på Linda Gustafsson i hennes studentlägenhet i Göteborg har hon precis varit på en pärlkonferens i Täby.
– Jag lämnade inte området en enda gång under helgen. Det var workshops, tävlingar, vi ”pärlade”, designade och var kreativa hela dagarna, säger Linda Gustafsson där hon sitter uppkrupen i en stor soffa.
För fyra år sedan startade hon sitt företag Smyckorama och i dag säljer hon sina handgjorda smycken världen över.
– Just nu är jag inne i en kreativ fas och håller på med smyckena flera timmar varje kväll. Under andra perioder när jag är mindre produktiv lägger jag upp bilder av dem på webbshopen i stället, säger hon.

På en bricka i hennes knä ligger krossat porslin från mönstrade keramikkoppar och väntar på att bli nya halsband, örhängen eller armband. Och en vas fylld med pinnar av glas i olika färger lyser upp det annars vita rummet. Men även om Linda Gustafsson ständigt experimenterar med nya material tycker hon bäst om att hitta kvistar i naturen, pryda dem med silverlera och sedan bränna dem i ugnen.
– När jag upptäckte silverleran kände jag ren glädje och lycka. Alla smycken blir unika och jag gillar när det är osymmetriskt, förklarar hon.
Den egna webbshopen driver hon via den amerikanska sajten etsy.com och den uppdateras flera gånger i veckan med nya foton av smyckena. När hon fått en beställning plockar hon upp rätt smycke ur en låda och skickar det med posten.
– Kunderna blir fler och fler, men det
är svårt att uppskatta hur många som köper och jag har ingen aning om vilka de flesta är, de går bara in på hemsidan och beställer. Men det är spännande när man får beställningar från andra sidan jorden.
Det finns flera forum på nätet som är till stor hjälp i hennes arbete. På parlplatsen.se och parlguiden.se diskuteras till exempel tekniker, material och inköpsställen. Också den blå ungen som går upp till 1 000 grader och står på köksbordet har hon beställt via nätet.
– Det blir verkligen att vi hjälper varandra på olika forum och jag köper det mesta materialet i svenska webbshopar. Så det är tack vare internet som jag kan hålla på med detta. 

Men samtidigt som hon reser mellan marknader för att sälja sina smycken, sköter bokföringen och marknadsför företaget läser hon fjärde terminen på socionomprogrammet.
– Jag vill göra nytta i samhället, kan man säga så? Det låter ju lite pretentiöst, men socionomyrket är ju väldigt brett och har känts rätt hela tiden.
Är det svårt att kombinera företaget och studierna?
– Det är som två skilda världar, men jag tror jag har nytta av att veta hur man ska ta människor i båda sammanhangen. Att jobba med smyckena är avslappnande och viktigt för att kunna släppa pluggande. Medan studierna är extremt utvecklande, gör att jag får jobba med människor och kan förändra. Men det är klart att det kan bli stressigt när jag har fem böcker att läsa och samtidigt måste deklarera.
Varför just smycken?
– För att de är så vackra och går att göra så många olika varianter. Men eftersom jag är lite av ett genusfreak kan jag känna att det är lite kontraproduktivt att göra något som förknippas med kvinnlighet. Fast det skiter jag i, för det är ju jag.
Har du funderat på att driva företaget på heltid?
– Jag vill inte vara beroende av min kreativitet eller tvingas ta fram den. Därför vill jag i stället jobba som socionom och samtidigt ha företaget.
Vad tjänar du på företaget?
– Det är jättesvårt att säga, för jag återinvesterar nästan bara i nya material, verktyg och maskiner. Men det som är liggandes i företaget är nog värt ganska mycket pengar.