Efter en termin med avgifter har lärosäten märkt en stor ökning i administrativ arbetsbörda. Förutom den stora minskningen av studenter är det också anmärkningsvärt många studenter som antagits, men sedan inte börjat. Det är också ett stort antal, minst 250 studenter, som erbjudits stipendier, men tackat nej ändå. Av de drygt 4 600 avgiftsskyldiga studenter som antogs började bara knappt 1 350. Det är bara 29 procent, att jämföra med 79 procent bland svenska studenter.

Att det skulle bli färre studenter och mer administration var väntat när studieavgifter infördes för studenter utanför EES-området som inte deltar i utbytesprogram. En del av arbetsuppgifterna var mer oväntade för lärosätena. Till dessa hör arbetet med att kontrollera nationaliteten på studenter från EES-området och prissättningen av alla kurser, även de som ges på svenska.

Mer än hälften av lärosäten har också förstärkt sitt rekryteringsarbete, bland annat har åtta lärosäten skrivit avtal med utbildningsagenter och sex lärosäten har anställt personal för att jobba med rekrytering från tredje land. Däremot har de flesta lärosäten inte gjort några större förändringar i sitt utbildningsutbud på grund av införandet av avgifter.

Av 34 svarande lärosäten har 22 angett att de förändrat sitt stöd till utländska studenter. Vanligast är att införa bostadsgaranti eller på andra sätt förenkla för studenterna att hitta bostad.