Hälften av de högskolestuderande med studielån skulle inte ha börjat plugga utan lånet. När man delar upp studenterna efter föräldrarnas utbildningsnivå visar sig en stor skillnad när det kommer till studielånets inverkan på valet att plugga.
Bland studenter från lågutbildade hem är studielånet mycket viktigare för valet att plugga vidare än för de studenter som har högutbildade föräldrar. Det visar en ny rapport från CSN.

Bland studenter som kommer från högutbildade hem och tar studielån skulle 36 procent inte pluggat vidare utan studielånet. Bland de studenter med studielån vars föräldrar endast har gymnasieutbildning skulle hela 71 procent inte pluggat vidare utan studielånet. Samtidigt avstår en större andel av de från lågutbildade hem från studier på grund av att de inte vill skuldsätta sig för att kunna studera.
—  Det finns en högre andel i den här gruppen som är emot att ta studielån, säger Erik Thunell, utredare på CSN.

Enligt Erik Thunell skulle en omfördelning mellan lån och bidrag, där bidragsdelen görs större, kunna öka andelen studerande från studieovana miljöer.
Den fackliga organisationen TCO har länge förespråkat en höjning av bidragsdelen, just för att det skulle leda till fler sökande med studieovan bakgrund.
—  Bidragsdelen borde höjas. Ett av syftena med studiemedelssystemet är att bredda rekryteringen så det ligger helt i linje med syftet, säger German Bender, utbildningspolitisk utredare på TCO.