Om man studerar vid en högskola eller universitet ska man ha tillgång till studenthälsovård och samtal. Men Studentlivs enkät, som 18 av landets högskolor besvarat, visar att tillgången till stöd varierar beroende på var man pluggar.
Mittuniversitetet är det lärosäte som har minst personal i förhållande till antalet studenter. De har knappt två heltidstjänster som ska dela på mer än 12 000 studenter på tre olika campus.

– Det är klart att det blir begränsat, men universitetet har valt att fokusera på det förebyggande arbetet och mindre på samtal. Vi har ingen sjukvård, inga läkare och sköterskor på väldigt få timmar, säger Helena Söderberg som samordnar studenthälsofrågor.  

Även kötiderna mellan lärosätena varierar. Till exempel har Göteborgs universitet ingen väntetid alls medan det i Umeå, liksom på många andra lärosäten, är omkring tre veckors väntan.

– Då har vi ändå minskat vår kötid, innan fick man vänta 4–6 veckor. Men det är klart att vi vill träffa studenter så snabbt som möjligt, säger enhetschefen Peder Tjäderborn.
Ett besök hos Studenthälsan är gratis i hela landet förutom i Uppsala och Lund, där ett besök kostar 140 respektive 60 kronor. Annika Hilborn, direktör på Studenthälsan i Uppsala, menar att avgiften är förankrad i styrelsen där studentrepresentation finns.

– Vi har läkare på plats, hög kompetens och har valt att ha en helhetssyn på studenternas hälsa vilket innebär att vi på individnivå har större möjlighet att hjälpa studenten, säger hon.

I Lund är det ungefär 1 000 studenter som besöker studenthälsan varje år. De ser avgiften på 60 kronor som en symbolisk summa som de tror bidrar till att de bokade besökstiderna tas på större allvar. Universitetet har också ett campus i Helsingborg och en psykiatrisjuksköterska ska där möta de omkring 3500 studenternas behov genom mottagning en dag i veckan. Verksamhetschefen Lennart Nordberg önskar att de hade mer resurser för att kunna jobba mer förebyggande och nå fler.  

– Vi träffar ju bara de studenter som söker hjälp, men det finns säkert fler som skulle behöva professionellt stöd. Det finns säkert studenter som inte känner till att Studenthälsan finns. Det handlar om att nå ut med information, men samtidigt finns det en begränsning i vad vi kan erbjuda, säger han.

Antalet anställda verkar också påverka hur många som besöker studenthälsorna. På den bemanningstäta mottagningen i Halmstad har de över 1 300 drop-in-besök per år och utöver det bokade möten. Det går att jämföra med Högskolan i Borås som via samtal, öppen mottagning och övriga kontakter bara träffade ungefär 430 studenter.

• I  genomgången missade Studentliv att ta med svaret från Högskolan Kristianstad. De har ungefär 3600 studenter per anställd inom Studenthälsan.