96 procent av de studenter som varit sjuka har aldrig fått ersättning, visar en undersökning som Sveriges förenade studentkårer, TCO och det fackliga studentsamarbetet Tria gjorde 2009. Dessutom visste åtta av tio studenter inte hur de skulle gå tillväga för att få pengar när de blev sjuka.
Den stora okunskapen beror troligen på att sjukersättningssystemet för studenter är snårigt och svårt att överskåda. Sjuka studenter har varierande möjligheterna till ersättning vid sjukdom – systemet är inte lika för alla. För de som i teorin har rätt till ersättning finns så många fallgropar att det i praktiken ofta blir svårt att få ut sina pengar. Och faktum är det finns många studenter som inte har rätt till några slantar alls.

—  Det är ett rörigt och komplicerat system som inte täcker alla, säger Sabine Pettersson, vice ordförande i SFS.  
Modellen för ersättning vid sjukdom, både bland de som arbetar och de som studerar, ser ut så att den kopplas till hur mycket inkomst man förlorar.
—  Grunden i sjukförsäkringssystemet är att man har rätt till ersättning för att man har ett inkomstbortfall, förklarar Karin Moberg, verksamhetsansvarig för sjukpenningen på Försäkringskassan.
Ersättning efter inkomstbortfall kan till en början låta logiskt. Den som inte kan arbeta får ersättning utifrån hur mycket av inkomsten som går förlorad. Men när man tittar på studentgruppen fungerar inte modellen lika bra som för de som arbetar. Tar man inget studiemedel gör man ingen inkomstförlust och har därför inte rätt till någon ersättning överhuvudtaget. Lite mer än var tredje student tillhör den här utsatta gruppen. Det kan vara studenter som lever på sparade pengar, på en partners inkomst eller de som valt att inte ta studielån under några veckor, för att spara studiemedelsveckor. Studenter som tjänat för mycket under en period och därför inte är berättigade att ta studiemedel tillhör också gruppen.

I dag finns tre möjliga scenarion då en student är berättigad till ersättning, antingen från CSN eller från Försäkringskassan. Den första grupp som kan få ersättning är de som tar studiemedel. Den vanliga summan betalas ut utan att studenten blir återbetalningsskyldig för sjuktiden (gäller både de studenter som tar bara bidraget och de som tar lån plus bidrag). Man behöver heller inte ta några poäng under perioden. Efter 15 dagar krävs ett läkarintyg.
Men den långa karenstiden skapar en av de många fallgroparna: Många studerande räknar inte med att vara sjuka så länge, och anmäler därför inte sin sjukdom till Försäkringskassan. 92 procent av studenterna hade år 2009 aldrig kontaktat Försäkringskassan när de varit sjuka.
— Man bör anmäla sig första dagen, för man kan inte veta hur länge man kommer att vara sjuk, säger Karin Moberg.

Den andra grupp som har rätt till ersättning är de studenter som arbetat innan de började plugga. Om de arbetat tillräckligt länge kan de ha arbetat ihop en så kallad SGI, sjukpenninggrundande inkomst. Men även här finns flera hål att trilla i på vägen mot ersättning. En SGI kan bara skyddas om studenten tar studiemedel (lån eller bidrag), om inte så går den helt upp i rök. Skyddet varar under fem år. När olyckan väl är framme och studenten blir sjuk måste denne också avsluta studierna för att få den ersättning som baseras på tidigare arbete.

Den tredje gruppen som kan få sjukpenning är de som extrajobbar. De kan få en så kallad studietids-SGI utifrån sina extrajobbsinkomster, men bara om studenten tjänar mer än 10 272 kronor om året. Den ersättning som ges för förlorade extrajobbsdagar är liten och motsvarar förstås bara extrainkomsten, inte ett helt studiemedel.

Och under sommarmånaderna uppstår det nya problem för sjuka studenter, även för de som under terminerna har rätt till ersättning. Den student som har en vilande SGI kan väcka den och få ersättning, men bara om man anmäler sig till Arbetsförmedlingen på sommarledighetens allra första dag, är man en dag försenad försvinner möjligheten. Extrajobbande studenter har rätt till ersättning för förlorade arbetsdagar även under sommaren.
Den stora studentgrupp som står helt utan inkomst får förstås inget under sommaren heller. Men inte heller de studenter som fått sitt studiemedel avskrivet under terminen kan få några pengar under sommarledigheten. Studiemedel betalas inte ut under sommaren, det finns alltså inget lån att avskriva under sommarmånaderna.  
De studenter som hamnar mellan stolarna hänvisas till socialen men inte heller det är en säker utväg.
—  Det finns inga garantier för att du får socialbidrag, säger Sabine Pettersson.

För att komma tillrätta med det snåriga och ojämna systemet föreslår SFS i ett underlag till den pågående parlamentariska socialförsäkringsutredningen, som ska vara klar år 2013, en standardförsäkring för alla studenter. Ersättningen ska som lägst vara lika stor som studiemedlet, men den ska kunna bli större om studenten arbetat tidigare. Ersättningen ska också ges under sommaren. Den föreslagna försäkringen blir mer rättvis och dessutom lättare att förstå för den enskilda student som drabbats av sjukdom, menar SFS.
Hur ser ni på möjligheterna att få igenom förslaget?
—  Det är svårt att säga men det finns en ambition och en vilja att ändra systemet. Det är en ohållbar situation just nu och något måste ske, säger Sabine Pettersson.
I sin rapport tar SFS även upp ett annat problem som drabbar sjuka studenter, att ingen har ett ansvar för dem. De skriver i rapporten att de vill se en rehabiliteringskedja för sjuka studenter. När en anställd blir sjuk har arbetsgivaren ett ansvar för att få personen att återgå till arbete. I det här fallet skulle lärosäten få ett ansvar att hjälpa en sjuk student tillbaka till studierna. SFS vill också att studenter ska kunna vara deltidssjukskrivna, något som inte är möjligt i dag.

Den politiska vilja som Sabine Pettersson upplever visar sig möjligen i det uppdrag som regeringen nyligen gett CSN.
Myndigheten ska se över hur reglerna ser ut för de studenter som får sjukersättning baserat på studiemedlet. Rapporten ska redovisas i april 2012 och kommer att fungera som ytterligare ett underlag till socialförsäkringsutredningen.
Framtiden får utvisa hur eller om systemet kommer att ändras.